År 1652 fick Claes Tott Nykarleby stad och 20 byar i Nykarleby och Lappo socknar i förläning för evärdelig tid. Grevskapet Carleborg var upprättat. Följande år erhöll Tott genom markbyte med gods i Sverige även områden i Ilmola och Vörå bl.a kustbyarna i Maxmo. 1660 anlades säteriet i Västermaxmo, ”en stor byggning med framstuga, två kamrar och en sal med vind ovanpå och med två skorstenar”. Till säteriet hörde dessutom en bagarstuga, fyra stall och fähus, badstuga, brygghus och en stenlagd källare.
Själv hann Tott förmodligen inte ägna många tankar åt säteriet i Wästermaxmo, då krigsföretag och diplomatiska uppdrag höll honom borta från Sverige. Han dog barnlös 1674 i Paris (44 år gammal).
Året 1733 betecknar en vändpunkt i Tottesunds historia. Karl XI:s reduktion hade förutom ett ekonomiskt syfte även haft en militär motivering. Den jord som tilldelades kronan gav möjlighet att ordna arméns avlöning på ett smidigt sätt. Genom indelningsverket (Svenska armén) bands fosterlandets försvarare vid jorden. Soldaterna skulle bo på sina torp och officerarna mitt bland sina soldater. Högst i rang var översteboställena och lägst i rang var under-officerarnas gårdar. Tottesund blev nu översteboställe för Österbottens regemente.
Den första innehavaren till det nya bostället var överste Gustaf Creutz, som flyttade in i mars 1734. Gården var emellertid föga ståndsmässig för ”högädla indelningshavaren, hans husfolk och ankommande främmande”. Fönstren var söndriga och dörrarna utan lås. Det bortrövade taket ersatte Creutz med ett nävertak, men det var uppenbart att en ny karaktärsbyggnad var av nöden.
1738-40 uppfördes den nya herrgården som försågs med brutet tak och bekläddes med spontade bräder, varefter den blev ”med tjära och rödfärg överstruken”. Åtta rum och kök omfattade huset, och handlanden Israel Hansson från Vasa presenterade en räkning på 3568 riksdaler 26 2/3 runstycken silvermynt när allt var färdigt 1740.
Inalles fem generationer von Numers kom att för längre eller kortare tider slå sig ner på Tottesund. Gustaf von Numers, general och riddare av Svärdsorden, är förmodligen det mest lysande namnet bland Tottesunds herrar. Vid krigsutbrottet 1808 var han chef för Österbottens regemente.
Generalen var både krigare och jordbrukare. Han anlade omkring år 1800 en park, som länge var en sevärdhet i nejden men numera fått förfalla. Sin störta insats gjorde han dock som byggherre till den nuvarande karaktärsbyggnaden, uppförd 1797-1800, den tredje i ordningen på Tottesund. Den är 1740 uppförda byggnaden hade nämligen tidigt visat i vara ett fuskbygge, dragig, kall och rutten.
Sista arrendatorn på Tottesund var lanthandlanden Anders Johan Nyman 1921-38.
Tottesunds forna säteri, som en gång omfattat jord och skogsmarker om inalles 1700 ha var ingen liten gård. I slutet av år 1926 skiftades dock lägenheten så att 40 nya småbrukarlägenheter uppkom genom torparlagen.
Den 5. juni 1947 köpte Maxmo kommun av staten den gamla herrgården på Tottesund. Priset var 566.150 gmk och i köpet ingick även ett tomtområde om 1,5 ha.
I denna tidsenligt inredda gård har under iakttagande av nödig pietet mot det förgångna inretts en sessionssal för kommunalfullmäktige och kommunalkansliet. Här inryms kommunens bibliotek, bostadslokaler för kommunens barnmorska och hälsosyster, rum för läkarmottagning etc.
År 2007 går Maxmo och Vörå kommuner samman till en gemensam kommun Vörå-Maxmo. 2011 ansluter sig Oravais till kommunen och den gemensamma kommunen Vörå bildas. Efter kommunsammanslagningen avslutades den kommunala verksamheten så småningom.
Nu sköter kommunen fastigheten och Maxmo Hembygdsförening r.f. sköter verksamheten.
Källa: Ragnar Mannils ”Herrgården på Tottesund”.
Förkortad och kompletterad av Håkan Nylund.